lördag 25 oktober 2014

Två månader!

Ja, tiden går fort fram. Nu har jag varit här i två månader - fantastisk tid. Det som varit det roligaste denna månad - givetvis besöket i Minnesota. Kul att se hur stort landet verkligen är och hur likt Sverige dessa delar var. Jag förstår precis varför de som kom hit som utvandrare på 1800-talet bosatte sig där. Och varför de bosatte sig i kolonier - det var ju deras fasta punkt i livet och de behövde inte förklara sin kultur och sitt beteende. Det var ju liksom inte idag när vi kan åka hem på en dag, ringa till dem där hemma när som och läsa svenska tidningar på nätet samtidigt som de hemma. Det som jag också möttes av var en fantastisk gästfrihet av Mike och hans fru Kris.

Roligt denna månad är att jag mer o mer kommer in i forskargänget här. Idag hade vi ett sådant mote - projektet heter Wide. Väldigt kunniga människor och det som imponerar mest på mig är att de från sin teoretiska forskning utvecklar publika appar, applikationer etc. Det är så som jag vill att forskning ska vara - utifrån en bred kunskap skapa en allmän användbarhet. Sedan gör det inget att flera av dem är snygga att titta på också (ja, lite sådant får jag också ägna mig åt ;) ).

Den amerikanska administrationen fortsätter att vara ivägen för mig. Det som jag ägnar mig åt nu är forskningsadministration. För sådana aktiviteter går min hjärna hem, drar täcket over sig och funderar på meningen med livet. Men det ska väl lösa sig det också!          

Writing Group är också en höjdare i livet. Vi går verkligen igenom olika artiklar som vi har skrivit på engelska och får förslag på hur vi kan göra det istället. Känns hemskt givande och de andra - två tjejer från Sydkorea och en kille från Turkiet - är riktigt roliga att prata med.

Vad ser jag fram emot nästa månad? Starta med intervjuerna för studien, åka till Kalifornien nästa helg och hälsa på min kusin och hans familj. Och sedan är ju Halloween också - en pumpa ska jag nog kunna karva något roligt ur :)

Och jag måste uppmuntra er - det som gör mig glad är också när ni hör av er på Fejan, mail etc. Känns gott i själen för en social människa som jag är.  

Det tråkiga idag är att Kim Anderzon är död - inte oväntat men ändå så grymt orättvist. Cancern är inte min favorit i livet - har haft alldeles för mycket med den att göra. Det enda som den ger är en bra påminnelse om att du måste leva ditt liv som du vill och vara uppriktig och kärleksfull!


Kim Anderzon - bild från Wikipedia (www.wikipedia.se)
 
 
 

Inga kommentarer: