Today's inspiration

She got talent, personality, and loves what she is doing!!

Happy Friday!

A day with a bad trigger

Today, I made an awful experience. I had a seminar, discussing the purchase process with distance students. I checked my phone after class - there is a gunman on Campus!! This incident triggered my body to start feeling like a hunted person, although I wasn´t in danger. I just felt so stressed in this situation and had to go home. I know it is due to my sorrow, but I don't want to react like this. The situation was not any better due to no information from our management. It took two hours until we got any precise information and the information was on web pages, which required you to log in. Bad way to treat your personal.

Anyway, the evening was really good. Camilla and I went to a dancing evening at Östersunds Bugg & Rock'n'roll club. Nice friends, helping me to dance better and I got an hour of practice. Just pure happiness!

Beatiful video

Sorrow

Lyrics

Sorrow found me when I was young,
Sorrow waited, sorrow won.
Sorrow that put me on the pills,
It's in my honey it's in my milk.
It's only about half a heart alone
On the water,
Cover me in rag and bones, sympathy.
'Cause I don't wanna get over you.
I don't wanna get over you.

Sorrows my body on the waves
Sorrows a girl inside my cage
I live in a city sorrow built
It's in my honey, it's in my milk.
It's only my half of heart alone,
On the water,
Cover me in rag and bones, sympathy.
'Cause I don't wanna get over you.
I don't wanna get over you.

It's only my half of heart alone,
On the water,
Cover me in rag and bones, sympathy.

'Cause I don't wanna get over you.

I don't wanna get over you.

Written by Aaron B. Dessner, Matthew D. Berninger • Copyright © Warner/Chappell Music, Inc

Sunday

Early morning - woke up at 6 a.m. and went off to FriskisoSvettis for four hours off biking. The famous Swedish cross-country ski race, Vasaloppet, started today and we usually bike until the winner crosses the finishing line.

Went off to eat a pizza and then to a theatre. Today, we celebrate feminism in my town. A lot of inspiring speakers on various stages!

Ebba Witt-Brattström, an amazing Swedish professor in literature

Today's goodbye

Today the world, and I, say good bye to this fellow, drowned while he ice-skated on Siljan. May you rest in peace! And maybe chat with Freddy Mercury :)

One view today

Lots of stuffed happened today; I went to a Personal Trainer session, to my therapist to talk about my sorrow, discussed stuff with colleagues, read some papers, and went to cyclist spinning at Friskis&Svettis. Here is a pic of one of today's views:

Mitt avskedstal

Här kommer det tal som jag höll på Catarinas begravning (och för er som inte känner Catarina var hon min bästa vän i över 40 år):

Till Catarina!

Du led länge av din cancersjukdom och före den var det ryggproblem som gjorde ditt liv besvärligt. Trots det vill jag prata om några av de roliga sakerna som vi gjorde tillsammans och som gjorde oss till bästa vänner i over 40 år. Du var en sådan vän som jag alltid har kallat min bästa vän och som jag byggde min valda familj runt, den familj som man har förutom sin biologiska familj.

Vi träffades på högstadiet i Uddevalla och gjorde sällskap till skolan varje dag. Skolvägen, i alla fall för mig, var 8 km och ingen av oss var speciellt morgonpigg. Vi visste vart vi borde vara på vägen när de spelade morgonreveljen på I17 i Uddevalla, men det var nog sällan som vi hade hunnit dit. Britt, jag tror att du räddade oss många gånger genom att köra oss i din Amazon. Vad som gjorde oss sena, förutom vår morgontrötthet, var att vi pratade. Vi pratade om allt möjligt och det har vi gjort hela livet, fram till för några veckor sedan. Utanför min familjs hus i Uddevalla fanns det en gångbana och vi stod alltid på ett speciellt ställe och pratade. Karins pratruta blev den biten av gångbanan döpt till av alla som kände oss. Sedan ringde vi till varandra för att prata vidare. Min mamma har i alla tider undrat hur mycket vi kunde prata om. Allt säger jag!

Vi fortsatte att upptäcka världen tillsammans. Vi var med i scouterna, gick på hajk, paddlade kanot, diskuterade snygga killar, läste läxor, reste på en fantastisk resa till Grekland, bodde ihop här i Stockholm när jag inte fick något jobb i Göteborg, du hjälpte mig att rätta skrivningar, gå på konstutflykter, teaterbesök, Bruce Springsteen på Ullevi mm mm. Ditt sällskap gjorde mig trygg i alla dessa upplevelser! När man har haft så många upplevelser tillsammans så blev det som om att jag visste vad du tänkte på och du vad jag funderade på. Du blev en person som alltid fanns där för mig och som hjälpte mig igenom svåra händelser. Vi fanns där för varandra med vår vänskap, en sådan vänskap är det inte alla förunnat att uppleva, vilket gör att det är obeskrivligt svårt att stå här idag och vara ensam i den vänskapen. Men för att förlusten är så stor för mig, så innebär det ju att vänskapen och livet med den har varit fantastiskt rikt. Så därför försöker jag omfamna känslorna och vara tacksam för dem. Även jag absolut inte vill det och det är alldeles för tidigt. Nu är min värld ensammare, tystare och mer skrämmande.

Tack för en fantastisk vänskap!

Nu stänger jag butiken för denna gång

Jag är i Sverige - fortfarande trött och konstig i magen, men det lär ju gå över. Haft trevliga dagar med fest och AW med kamrater. Kul, men intensivt. Jag stänger ner mitt bloggande för den här gången och hoppas få återkomma så snart det händer något mer skojsigt i mitt liv :) Och det hoppas jag att det gör snart!

TACK för att du har läst och följt mig på denna resa - som verkligen varit en resa på alla sätt och vis!

När livet är enkelt!

Jag är ingen större fan av att köpa mycket, mest för att det är jobbigt och tar tid att komma till affären. Det var desto skönare i morse - hade tid hos kiropraktorn kl 8.15 - tar ca 3 minuter från lägenheten, sedan bort till Frejas för att köpa världens godaste bröd och en lilja i blomsteraffären. Allt tog ca 15 minuter, förutom kiropraktorn. Han är kanonbra - lear upp min rygg i 45 minuter och pratar dessutom om allt möjligt med mig.

Nu ska jag skriva, försöka hålla mig vaken och sedan ska jag med kamrater på stan och prata om livet. Blir bra detta!! Om jetlagen är borta? Nej, jag somnade 23 och vaknade kl 3. Men det gör väl att jag somnar helt ovaggad ikväll! Om det var kul igår kvälll? Ja, väldigt trevligt, föutom när jag la maten i mitt knä. Men det lättade i alla fall upp stämningen en stund ;)

Trött!!

Jag har inte drabbats av jetlag tidigare, annat än att jag helt plötsligt har blivit morgonpigg. Nu är jag extremt trött, kan sova hur länge och mycket som helst. och det vill inte säga lite, för jag är rätt duktig på det i vanliga fall också. Dessutom är jag grymt törstig, måste bero på att flygresor är uttorkande. Så jag sover, skriver och dricker te. När jag vaknat ur denna koma, ska jag återkomma med mer inspirerande inlägg.

Lite kul kan jag bjuda på: jag ska på disputationsfest ikväll. En doktorandkollega har disputerat idag - grymt kul!

Hemma och trött

Jo, resan gick alldeles utmärkt och allt bagage kom med mig hela vägen! Lite kors i taket varning på det, men jag är glad! Just nu är jag trött, jetlaggad och fundersam. Jag ska ta en sak i taget, sova bort jetlaggen och sedan får jag ta tag i resten av livet. Jag lär hinna med det också :)

Så här vackert är det en dag i maj kl 23.20 när solen nästan aldrig går ner!

Jag är på väg tillbaka!

Yepp, studsade, nej jag ska inte ljuga, men jag gick upp kl 4 för att hinna med planet kl 6 från Santa Barbara till Los Angeles. Hade jag inte haft två STORA resväskor hade det varit smartare att ta tåget för planet till Stockholm går inte före kl två. Men ibland får jag försöka vara lite streetsmart och inse att jag reser själv. Ja, ja, jag kan sitta och skriva på flygplatsen. Om nu bara deras wifi funkar som jag vill. Där har de inte kommit lika långt som vi har. Vad jag ser fram emot när jag kommer hem? Jo, detta:

• Lagom matportioner när jag åter på restaurang
• Riktigt bröd - surbrödsbröd från Freja hade inte varit fel att ha med sig på resan
• Riktig ost - ingen jäkla plastost
• Ett lite modernare samhälle - det är hemskans bra med e-tjänster, kunna använda personnummer etc
• Bättre jämställdhet mellan män och kvinnor - de har lite att göra på den sidan, även om jag alltid har haft det bra här
• Att det är HELA väggar på toaletterna. Här går dem ner till knät och sedan är det luft. Jag vill inte höra vad kollegan gör på toaletten
• Grön och röd signal på toalåset - jag vet inte hur många gånger jag har ryckt i en toadörr för jag inte vet om det är någon där
• Roiboste på fiken 
• Politiker som är politiker och ingen lyteskomik
• Friskis och Svettis - finns inget som går upp mot ett riktigt bra spinnpass på F&S
• Slippa se människor som inte har tänder etc för att de är fattiga eller sjuka
• Slippa småbarn som måste följa med mamma på jobbet för att det inte finns föräldraledighet - jag gillar barn, men jag lider med föräldrar som måste jobba så fort barnet är fött
• De ljusa sommarnätterna
• Träffa alla er!!

Vad jag kommer att sakna från staterna:

• Deras öppenhet och vilja att prata med mig - hela tiden!
• Icke-Jante - det är så skönt i själen att slippa känslan av att saker och ting inte går etc
• Deras diskussion om ras och segregering - tänk när den kommer på riktigt till Sverige!
• Deras syn och diskussion om inkludering - det behöver vi också fundera på! Vi är så likriktade och alla ska vara på samma sätt
• Pretzels ;) Fast det finns ju på Coop i Östersund...
• Köpa billiga böcker på Amazon - gissa vem som fick packa om i morse för ena väskan vägde för mycket p g a böcker...och ändå hade jag skänkt tio böcker till olika personer i EL
• Arbetsmarknaden för akademiker - det är något bra att disputera
• Relaxade syn på att komma i tid - det gör inget om man inte kommer på pricken när det är sagt, "det löser sig alltid"
• Livet är inte så allvarligt - det finns liksom bara ett slut på det...

See you!!

En dag med gatumålningar och strandpromenad

Downtown Santa Barbara

Hopp och hej vad kul detta är!

Jag har varit ute med kusin och ätit middag, det gör vi varje kväll. Det roliga är att han ju är sex år äldre än mig och har andra minnen av min pappas släkt än vad jag har. Nu har jag koll på att pappsen hade en motorcykel, förvånar mig inte det minsta. Pappa var grymt oteknisk, men älskade motorer och sånt som gick i en lagom fart framåt. Sedan har vi pratat mer om farfar och jag fick veta mer om honom. Han var tydligen chef på Vägverket i övre Norrland när han dog och hade en tjänstebil placerad i Ljusdal under kriget. Inte för att han inte hade bensin att åka till Karlstad, utan för att det inte fanns däck att tillgå i den utsträckning som han behövde. Nu ska jag bara ta reda på när farmor köpte huset i Fjällbacka - vi hade inte samma uppfattning där, jag och kusin.

So long!!

Grymt nöjd!

På måndag ska jag åka hem och jag känner mig färdig för det - jag skulle kunna åka imorgon om det var så att jag hade en biljett för det. Att åka till mina kusiner före hemresan var ett bra beslut - det känns som om jag är mer färdig än vad jag var förra gången.

Jag funderade på det som jag har gjort denna gång och jag är grymt nöjd. Jag var lärare på en kurs på MSU - i en miljö som jag inte har gått i själv eller varit lärare förr. Skakigt var det flera gånger, men det är klart och fixat! Artiklarna är submittade - en är accepterad, den andra blev rejectad, så den är submittade två gånger och den tredje är submittad och finns i flera versioner. Så det arbetet är gjort, inte riktigt som jag hade tänkt mig, men ändå. Writning group var en riktig hit denna gång, mycket tack vare Eryn och McKinley. Kappan håller jag på och plitar på och den ska levereras för idéseminarium nästa vecka. Ett seminarium som jag kommer att ha den 21:a juni. Sedan bär det av till Göteborg, Bruce konserter med bästa C och sedan ska jag till mitt hus. Inte för att jag tror att jag ska behålla det, det är alldeles för stort för en ensam person. Men det behöver målas etc inför en ev försäljning, bytas en dörr till garaget osv. Om det sedan blir Göteborg, Östersund, Stockholm, Michigan, London eller något annat ställe i världen - det får framtiden utvisa. Jag ska leverera det jag har sagt och fixa till huset - de närmaste planerna i livet.

Det bästa vore om jag kunde ge alla som gjort denna resa så bra en stor kram (väldigt svenskt har jag lärt mig här efter att ha kramat några amerikaner - de blir lätt "stiffa" då). Allt från Miun som lät mig åka, Tobbe som har hållt koll på min post, kom hit och kollade på hockey med morsan, till studenter som fick 2.5 credit projektledning och 0.5 poäng "swenglish", Ben som stod ut med alla mina frågor om det amerikanska universitetssystemet, Eva som alltid kommer med glada tillrop på Facebook, kusiner som ger mig tak över huvudet i en vecka, Miami Beach som levererade sol när jag behövde det som mest, Les som lät mig komma till sin familj och sitta i soffan och skriva, Ted som kommer med allmänt glada tillrop, Margaret som fick mig att skriva länge, länge hemma hos sig, Anso och Anto som alltid bara var glada, Arne som har lyssnat på mitt svamlande, Rich som var en trygghet att prata med, Anna och Fredrik som håller ordning på mina saker i Svedala, Bill som är den mest positiva dean som jag har träffat, Thomas som orkar med mina förvirrade telefonsamtal om konstiga saker, Sam som håller mig uppdaterad varje dag om vad som händer honom  m.fl., m.fl i en lång oändlighet...

Åter till dagen -  idag har jag suttit på biblioteket i Santa Barbara och skrivit. Grymt bra ställe måste jag säga. Förutom när någon snedtänd uteliggare kommer in - det finns ju tyvärr en hel del sådana här. Det är varmare än i Michigan och biblioteket har sköna fåtöljer att sitta i och sedan sova bort en del av dagen.

Skalman dag

Idag har jag känt mig som Skalman - ni vet han med äta och sova klockan. Jag gick upp tidigt för att ha ett möte med mina handledare och sedan var det tillbaka till att sova en stund. Skriva en stund, äta en stund och sova en stund. Helt och hållet i ultrarapid! Ja, så är vissa dagar :)

Kusin kom i alla fall hem och jag kom ut till havet en stund. Vi gick längs piren och jag fick dofta på havslukten - den var det ett tag sedan som jag kände. Och vi har löst problemet med tanterna - de var släkt med min pappa och hans mamma. Kusiner till min farfar, en farfar som jag aldrig har träffat.

På vägen till biblioteket

Så här såg det ut när jag promenerade till biblioteket i Santa Barbara idag. Jag har insett att bibliotek har bra tjänster - fritt wi-fi och annat som jag behöver när jag skriver.  

Jag och kusin tog en middag och föll nästan i trans när vi kom in på våra barndomsminnen från somrarna i Fjällbacka. Våra familjer delade hus fram till jag var tolv år, så vi har några minnen ihop. Det roliga var när vi skulle reda ut vem som egentligen var vems släkt av gamla tanter som kom och hälsade på oss varje sommar. Jag trodde det var min pappas släkt och han var bergsäker på att det var hans pappas släkt. Det var liksom ett stort kollektivhus kom vi fram till och alla ville bara ut på sjön och puttra omkring!