I vissas ögon blir man aldrig äldre än första gången de såg en - och för en mamma är man alltid det lilla barnet. Min mamma är en liten mamma - en tvärhand hög och numera en spenslig liten dam. Kraftig har hon aldrig varit, men numera är hon gammalspenslig (ni får sno ordet om ni vill ;) ). Ikväll när jag kom tillbaka från Miami fanns det två brev från henne. Ett lite tjockare kuvert, med en bok i. Bara portot gick på 170 kronor och i det fanns det en bok. Svenska traditioner på engelska! Känns precis som boken jag behöver! Ska nog ge bort den till Les och hennes familj - som ett kärt minne eller nåt. I det andra var det en Svensk Damtidning - den behåller jag för mig själv ;) Kan vara ett avbrott mot att läsa akademiska artiklar...
Resan tillbaka gick alla tiders - planet var i tid, jag fick en plats på Michigan Flyer direkt när jag kom till Detroit. Sedan ska man inte ha bråttom om man åker kollektivt i USA. Så långt har de inte kommit i tanken att kollektivtrafiken ska konkurrera med bilen. Men de pratade faktiskt om att man var duktig som tänkte på miljön och åkte Michigan Flyer - det ni!
När jag kom hem gjorde jag slag i saken - slängde två trogna vänner på mina resor. Goldie - resväskan hade gjort sitt. Inför sista resan fick jag lappa ihop den med tejp. Och min ryggsäck som alla har sett mig med i evighet - den har också gått hädan. Ibland kan jag också slå världen med häpnad. Nya väskor är inköpta - de får ni säkert se någon dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar