Jag bytte ut Fredrik Reinfeldt mot Marie Fredriksson som ljudbok. Lite mer lättsmält och samtidigt svår. Det finns ju två ämnen i den som berör mig mycket - musik och cancer. Hon hade en hjärntumör, precis som min käre far dog av och som även min faster hade. Det var helt olika dignitet på alla deras tumörer och det fanns olika behandlingar att tillgå p g a när de upptäcktes, men ändå. Jag kan känna igen smärtan som beskrivs i boken och är samtidigt väldigt glad över att hon lever. Samtidigt kan jag bli upprörd över hur pressen jagade henne och familjen under hennes svåra sjukdom. Är det verkligen så att vi måste gå över personer för att få reda på detaljer i någons olycka?
Nu ska jag kolla på mello på Svtplay!! So long :)
Pappa |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar