Blandat bandat

Så hette några av mina kassettband när jag var tonåring. Det var på den tiden då jag kopplade ihop min transistorradio med kassettbandspelaren och hatade de radiopratare som inte väntade tills låtarna var slut. Eftersom pappa inte var speciellt händig (det kommer att bli ett helt annat blogginlägg) var vi väldigt glada över vår radioamatör till granne som förbarmade sig över oss så jag kunde spela in favoritlåtarna. Då kunde jag ju lyssna på dem igen och igen och igen.Så idag blir det olika saker som berör mig!

Jag måste visa er denna bild - jag tycker att den är så talande. Talar om att vi bara är människor trots att vi har en massa makt och att vi verkligen vill visa vår avsky mot våldet den senaste veckan. Sedan har jag svårt för den franske tyckare (komemr inte ihåg hans namn, men han uttalade sig på CNN) som ville slå mynt av att världen tyckte att detta var värre än 9/11. Skit samma vart det är, hur etc. Våld. är. avskyvärt.punkt.

Igår hade jag en dag underhållsdag; både på mig och på mitt hushåll. Först var jag hos frissan och fick det stålgråa håret täckt och en pyttebit kortare. Jag funderar alltid på om jag ska släppa fram den naturliga färgen, men tänker alltid att jag gör det sen. Kanske beroende på att jag har nordiskt glatt, fint hår och det kan inte bli en fräck kort frisyr på mig. Det som i alla fall glädjer mig är att det är under halva kostnaden för att göra det här. Så det kommer att vara en av de sista sakerna jag gör innan jag lämnat landet ;) Färgen? Mörkbrunt - som vanligt. Fast nu är det hela håret som har samma färg, känns konstigt!

Sedan mot hyrbilen och mot mataffären. Jag tyckte att jag hade tagit i som hyrt den i tre timmar för att hanlda, men det behövdes. Köerna på Meijers var evighetslånga. Alla studenter kommer tillbaka nu och skulle fylla upp sina kylskåp. Jag borde ha räknat ut det... Jag ställde mig i en kö och insåg när jag var nästan framme, efter en halvtimme, att det var en självskanningskö. Och jag som hade en vinflaska och lite annat spännande (kiwis) i min vagn. Jo, det gick bra, men damen efter mig var inte jätteglad. Och jag tycker inte att det ska vara en smärre mardröm att handla. Det får dem fixa bättre - bättre system och mer personal när det är högtryck i affären!

Var tvungen att kolla efter så att nära och kära hade det bra i stormen. Sönerna tjoade glatt tillbaka på mina mess - de verkade mest tycka det var spännande. Mamma hade ingen ström, men hon hade gått och lagt sig under fyra täcken och mormors gamla päls. Det enda hon vågar använda den till nuförtiden ;) Jag skulle egentligen ha flugit hem igår och är grymt glad att jag slapp det. Flyga i storm är inte min favorit. Har gjort det några gånger och är alltid lika glad att jag har kommit ner. Det värsta är tystnaden i planet när man ska landa, alla som håller varandra i händerna och önskar sig någon annanstans.                 

Imorgon ska jag hänga runt på research methodology kursen på WRAC(Writing Rhetorics American Culture) department. Vi är sju stycken och jag känner alla som glada intresserade personer. Ser så mycket fram mot detta!