Pappatribut

Ja, idag är det 22 år sedan papa dog av en hjärntumör. Det hela gick fort - fyra månader och på de fyra månaderna åldrades han 30 år. Ingen kul upplevelse over huvudtaget. Och han, précis som alla andra personer, hade sina sidor. Båda från sin personlighet och från de upplevelser han hade med sig. Det sorgliga är att han inte fick vara med och njuta efter pensionen . Han och mamma fick aldrig bo I sitt hus i Frankrike som de hade sett ut. Och han fick inte se Kristian och Tobias växa upp. Ni får mammas kärlekshyllning till honom via Marie Fredriksson:

Grått, trist här idag - jag drar vidare mot värmen :)

So long!