Pratade med mamma idag och nämnde i förbifarten att jag skulle ut och gå på isen på Storsjön. Ett underbart nöje som absolut inte blir sämre av att det är få minusgrader och vindstilla. Mammas svar var att jag borde ha isdubbar med mig - behövs absolut inte när isen är tjock, tjock och skottad. jag funderade på hennes svar och inser att det kommer från min mormor. Mormor som var med om att förlora sin pappa i unga år när han fick lunginflammation och dog av det. Och mormor förlorade dessutom sin syster när hon skulle få sitt första barn. Mormors syster dog i barnsäng - hon föblödde. Mormor var för mig en ängslig äldre dam som mest förmanade och som lärde mig att äta fransk dessertost. Givetvis beror det på att hon dog när jag var tio år - morfar levde mycket längre och vi hade en helt annan kontakt.
Så min mamma har varit en liten hönsmamma - inte i alla lägen men i alla fall när det gäller att vi ska göra sportiga saker. Kanske därför som jag är fascinerad av sport och bestämde att sönerna inte skulle få samma rädsla med sig.
När jag tänker tillbaka är jag glad över den medicinska utvecklingen - mormors pappa hade överlevt idag och absolut hennes syster. Tänk vad annorlunda livet hade blivit för oss alla om det varit så redan då.
Ger er även en bild från dagens underbara vy från isen - helt underbart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar