I en intervju sa Astrid Lindgren att hon brukade säga döden, döden till en av sina systrar när de pratades vid för att komma vidare i konversationen. Idag kände jag mig precis likadan och minst tjugo år äldre. En av mina gymnasiekompisar från Uddevalla har dött. Det värsta var att han tydligen bodde en kilometer från mitt hem och att jag brukar gå förbi hans hus på mina kvällspromenader. Så nu är dödsannonsen utklippt och ska skickas till de av oss som bestämde sig för att skicka en blomma till hans begravning.
För att vara glad över att jag har livet kvar gick jag ner till Åbyplan och kollade in lite gladfotboll på Gothia Cup. Fantastisk och helt gratis underhållning i en internationell miljö. Kan det bli bättre?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar