Framme!

Jag är framme, trött o glad att det gick bra. Första gången på amerikansk mark för mig :) Svarade sådär rätt på alla frågor i tullen, men det gick bra ändå. Nu ska jag sova - imorgon ska jag hitta min lägenhet o ni kanske får ett kort eller två. 

So long!

Har jag resfeber?

Jo, jag har väntat o väntat på att få resa. Planerat, administrerat o hoppats. För några veckor sen hade jag resfeber - hängde mest ihop med att jag funderade ut vad o hur mycket jag skulle ta med mig. Nu känns det mest lugnt - det känns som jag ska resa till något eller några som jag redan känner. Ja, jag har pratat med de som jag ska vara med många gånger. Trygg och skön resa ser jag fram emot!

Flera människor säger att jag är modig. Nej, det är jag inte alls. Väldigt rädd emellanåt, men jag kan ju inte låta rädslan styra mitt liv. Den får bli en kompis som kommer och går och gör att jag inte gör något överilat. En vandringskompis i livet helt enkelt.

Sedan har helt klart pappas snabba död i cancer påverkat mig. Du vet ALDRIG när det tar slut, helt abrupt är det bara över. Det lärde mig att ta alla chanser som finns o verkar vettiga för mig. Livet pågår här o nu - inte bara på semestern eller efter pensionen.

Nu ska jag hämta äldste sonen och hans flickvän - blir så skönt i själen att träffa dem igen!

Ja, men attans

att det ska hända så mycket kul överallt nu. Det planeras, träffas, nätverkas, pratas o görs en massa roliga saker som jag också vill vara med på...Jag gillar när det händer saker, ha tråkigt har ALDRIG passat mig. Tjatade hål i huvudet på mina föräldrar när jag var liten - det skulle hända saker hela tiden för att jag skulle vara glad o trevlig. 

Nu missar jag roliga saker i Östersund som att vara med i ett mentorprogram, uppstart på nytt fräckt projekt på jobbet, gå i fjällen etc. I Göteborg fanns det bl.a. ett fräckt digitaliseringsprojekt att ta hand om om jag ville. Men det lär ju komma nya roliga, fräcka saker att göra när jag kommer tillbaka - det har det ju alltid gjort tidigare, så de lär ju inte ta slut!

Funderar på målsättningar med min resa - lära mig så mycket som möjligt, nätverka eller gå på en massa föreläsningar? Kör en funderarrunda på det ikväll - kul ska det i alla fall bli! O jag ser fram emot en massa glada uppdateringar om vad ni alla gör hemma i Sverige. Kom ihåg - jag är inte alls avundsjuk ;)

Som morfar alltid sa - So long!

Träffar nära och kära

En liten turné runt om i Goteborg gör jag just nu. Igår träffade jag min underbara yngsta son - ett under av klokhet och lugn. Han är väldigt rak i sin kommunikation och sina utlåtande - skönt ibland och inte ibland. Det absolut roligast är att se hur han utvecklas - och det är framförallt för att han har hamnat helt rätt i sitt yrkesval och sitt val av arbetsplats. Han trivs som bara den och de med honom.

Idag har jag träffat ytterligare kamrater - en på lunchen och en på efterrmiddagen. Kul att sitta och prata strunt och allvar med såna som känner mig väl. Gör fantastiskt mycket för mitt välbefinnande. Det absolut roligaste idag var att jag fick en present på lunchen - ett lycka till och fikapengar. Fikat ska jag ta när jag längtar hem - jag lovar att det blir bilder och en bloggpost när det är så.

Och nu har jag bestämt ytterligare en utflykt over there - jag ska åka till Kalifornien och hälsa på min kusin och hans familj. Kul!

     

Ketchupeffekten

Nu har jag både fått boende o rum att sitta i på Campus på MSU :) Flera fall framåt o skönt att veta. Dessutom har jag fått inbjudan från en kollega jag träffade i Trondheim att hälsa på. Han bor i Minnesota, är doktorand där. Ser fram emot detta möte!

Nu från Sundsvall mot Gbg o mina saknade söner!

Utanför zonen

Nu är jag definitivt utanför komfortzonen - jag har borrat med en slagborrmaskin och har inte fått bekräftat mitt boende i East Lansing.

Att borra i väggar osv är något som männen i mitt liv har fått göra. Nu när de inte finns, av eget val, så får jag fixa en massa själv. Bilen känner jag mig hyfsat komfortabel med, hus o bygg-gubbar funkar också. Bilen fattar jag o gubbarna går alltid att prata med. Det brukar lösa sig, kan ev bli lite dyrare än jag tänkt mig. Men att sätta upp gardinkrokar, speglar o tavlor är inte min grej. Nu är det tvunget att göra, så jag lånade en slagborrmaskin av en jobbarkompis (Tack!). Hur det gick? Ja, jag får inte stort A för uppsättningen, men förhoppningsvis funkar det...Och den som kan ge mig en grundkurs i borrning får gärna göra det! Jag skyller ibland också på att pappa var ännu sämre än mig - han var den som slog med hammare på skruvar. Det gör jag i alla fall inte.

Nu till den andra utanför komfortzonen - jag får inget svar på att jag har ett boende i USA. Min kontaktperson på Michigan State University försöker få svar, jag försöker få svar - det är total mail-tystnad. Mycket spännande beteende som jag inte har mött tidigare. Det borde gå att skicka ett Yes eller No på en fråga tycker jag. Men det är bara att ta mig över Atlanten och le. Krisplaner är upprättade, givetvis, men det känns väldigt konstigt bara. Och det är antagligen inget problem, bara att de har skrivit till mig att jag ska få en bekräftelse och svensk som jag är förväntar jag mig att administrationen fungerar av sig själv.

Nu ska jag ladda bilen för den första etappen av resan och ge mig ut på en långpromenad. Andersön är ett fantastiskt ställe för detta!

So long!  

 
 

Nya tag

Ja, det har varit en hektisk, varm o skön sommar. Mycket att göra hos mamma, hon blir äldre o gör inte lika mycket längre. Det är inte så att hon inte kan bo kvar i huset, men det behövs stöd. Stöd som vi som finns runt om får ge när det passar för oss och henne. 

Vad gjorde jag när jag var i Fjällbacka? Rensade, städade, fixade o allt annat som man behöver göra i ett hus. Det är ju dessutom roligt att göra det nu när jag kan så mycket mer om hus. Plocka ihop en tvättmaskin är ingen konst.

Ger er några bilder på min sommar och återkommer imorgon om min USA-resa!