Började dagen med att fortsatt vara trött och insåg att det var svensk helgdag. Nu är jag ju delvis anställd i Sverige och delvis i USA så jag tänkte ta ledigt. Jo, men visst det tänkte inte mina amerikanska kollegor. Jag vill ha en nyckel till den byggnaden som jag ska undervisa i - tycker att det är ett rimligt krav. Efter en påminnelse i början på veckan började det helt plötsligt drösa in mail och SMS om detta - bara att ladda upp Macen och svara. Vad det slutade med? Antagligen att salen inte är för 24 som det står i systemet, utan mer 15 - 16 studenter (jag ska ha 20 enligt listan). Och att jag inte kan få någon nyckel för att jag inte har ett korrekt MSU-id (jo, jag väntar fortfarande på mitt amerikanska social security nummer). Lite småtjurig på båda systemen, insåg jag att det kunde vara bra att gå till brevlådan för att se om jag hade fått det efterlängtade brevet med numret i. Och automatiskt åker ju ryggan på med Macen i. Nu hade ite brevet kommit, men solen sken och jag kunde lika gärna gå till Friendship House och jobba lite när jag ändå kommit ut. Gick dit, blev helt plötsligt glad och produktiv och har nu skrivit ett helt kapitel på kappan. Jo, det lättaste om mina ingående artiklar, men ändå. Det finns liksom något, som ska bli något :) Namn på det hela? Det är sådant som jag tar sist - mest för att jag har svårt för det. Klatschiga, akademiska titlar har jag inte på tio-i-topp på min meritlista. Kanske ska utlysa en namntävling?
Vad som mer blev resultatet av att jag gick till FH? Jo, jag är en skrivare rikare. Och min gamla dammsugare som jag lämnade kvar kommer snart tilbaka till mig. Fantastiskt att den fortfarande håller - den kostade en hundralapp på Amazon för 1.5 år sedan.
So long!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar