Just nu känns det väldigt pirrigt - jag ska ut på helt oprövade stigar i livet. Visserligen tar jag ett kort steg första gången, åker bara upp till Östersund under några veckor, men ändå. Känns liksom när jag skulle flytta hemifrån första gången. Det värsta som kan hända är att jag fastnar i vinkelvolten och att jag inte nyttjar de möjligheter som detta faktiskt ger mig. Får skriva en lista och se till att börja arbeta utifrån den när det blir på det viset. Jag har ju fått en fantastisk möjlighet att se den norra ändan av Sverige och det ska klart nyttjas.
Nu är det bara nedräkning som gäller. Börja packa fler lådor och skriva fler listor om vad som ska med. Dessutom börja göra klart och färdigt saker och ting i Göteborg, sorgligt men sant!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar